Jag vet inte om jag har mer känslor än andra människor eller vad det är med mig, men ibland blir jag nästan rädd när jag märker hur ombtliga mina känslor kan vara och hur velig jag är. Så sent som igårkväll var jag fast besluten och övertygad om att jag ville stanna i Brisbane, skaffa mig ett jobb till Mars typ och sedan åka hem. Nu, 8:30 måndag morgon har jag en sån hemlängtan att jag bara vill ta nästa flyg hem på direkten. Och det sjuka är att det inte behöver ha hänt något speciellt. Har inte mer än sovit och ätit frukost, Lollie ligger här brevid mig och sover och allt är precis som vanligt. Men ändå inte.
Idag skall jag åka ner till guldkusten igen, har inte fått tag på C än så jag vet inte om jag skall bo hos dem eller hostel, men på fredag morgon bär det iallafall av till Brisbane igen för "welcome-filippa-to-Brisbane"-party hos Ashlea så jag kan möta alla hennes vänner och så. Hon e gullig hon :)
Annars har jag inte mcket att berätta, har vart med om mycket senaste veckan; Noosa, Jess födelsedagsfest, Octoberfest i Brisbane och dömt wakeboardtävling. Vädret idag ser ut att klarna upp, så kanske blir det en fin dag trots allt.
Saknar alla hemma, speciellt min älskade älskade familj. Ni är bäst och jag önskar att vi vore tillsammans precis nu. Oändligt med kärlek till er <3<3<3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar